Här bygger Claes framtidens hus
Claes Danielsson är utbildad byggingenjör med ekologiskI Kil utanför Karlstad bygger han vad som kommer att bli det tredje villabygget som går under benämningen passivhus. Han bygger inte huset strikt efter den standardnorm som finns, utan har valt att utföra några modifieringar som gör att huset istället klassas som ett energihus.
Claes Danielsson, byggnadsingenjör som specialiserar sej på energihus
70-talets hus var bra byggda, men snålhet överträffade vishet
Claes menar att många skräms av tanken på energihus på grund av de hus som byggdes på 70-talet. Husen var av bra kvalitet, men en begynnande ökning av energipriserna fick husägarna att själva utföra tilläggsisoleringar av olika slag, och med olika metoder.
-Det ledde till att den inbyggda ventileringen i husen stoppades upp och mögelproblem uppstod, det var inte husbyggarnas fel utan de som bodde i husen som ville tjäna en slant på ett bättre isolerat hus.
Han vill framhäva att det är fullt möjligt att bygga om en normavilla eller hus till ett energihus.
-Vid en totalrenovering går det att bygga in energihuskonceptet, men att själv utföra detta utan rätt kunskap är absolut inte att rekommendera säger han.
Claes är ung, men har under sin utbildning till byggnadsingenjör hunnit med att studera vad som kan hända när tilläggsisolering utförs utan djupare kunskaper inom fukt och byggteknik.
-Katastrofalt säger han, mögel, röta och en dålig lukt blir resultatet efter några år.
-Materialet är lite intelligent säger han, det ser till att eventuell fuktvandring vid stora temperaturskillnader går åt rätt håll. Annars används normalt plastduk för den här typen av isolering, då kan inte fukten komma ut på rätt sätt och det kan bli problem på sikt.
Den ideala formen
När man bygger ett energihus är klotformen den mest ideala sett ur energisynvinkel, följt av kvadraten och efterföljande olika former.
- Klotform ville jag inte ha utan valde ett kvadratiskt hus sammanbyggt med ett förråd förklarar Claes, även förrådet är byggt som energihus så det hela kan betraktas som en enhet.
Varmt på vintern - Varmt på sommaren
Värmekällorna i Claes hus är solfångare för varmvatten, en vedkamin, ett värmepaket monterat på tilluften för tillfällig tillskottsvärme vintertid samt belysning av en typ där inga lågenergilampor utnyttjas. Endast varma ljuskällor som ger ett bra värmetillskott kommer att användas.
- Det räcker säger han, vintern blir inga problem då isoleringen kommer att skydda kylan att tränga in, däremot kommer sommarvärmen att bli det mer uttalade problemet. Stora fönster som ligger i söderläge måste täckas för under sommarens varma period, det gör jag genom att montera markiser på utsidan och persienner på insidan samt att ventilationssystemet får dra ut överskottsvärme.
ger effektivt värmetillskott under vintern
Ventilationen en viktig faktor
Claes har själv projekterat ventilationssystemet av typen FTX.- En viktig del i bygget är att ventilationen är driftsäker, och att den utan värmeförluster kan ta hand om fukt och ånga som bildas av de boende, duschen, matlagning etc. -Jag har valt att använda enklast möjliga teknik där det används så lite mekaniskt rörliga delar som bara går. Teknik är bra och intressant, men det enkla kräver minst serviceinsatser.
-Efter att hantverkare utfört sina uppdrag, elrör dragits i väggar,
golv och tak, vattenrör monterats, så ska huset trycktestas
Energipriserna gjorde beslutet enkelt
På frågan om vad som fick honom att bygga ett hus av den här typen blir svaret enkelt och kort:
- De ökande energipriserna! Dessutom har Kils kommun en tvingande bestämmelse i detaljplanen som medför tvångsanslutning till fjärrvärmenätet. Det går att slippa detta om man kan visa att man bygger ett energihus där energiförbrukningen är så låg att anslutningen inte blir nödvändig.
- Om jag byggt en normalvilla hade anslutningsavgiften till fjärrvärmenätet hamnat på 60 000 kr plus årlig avgift på 6000 kr samt energikostnad för använt värmeuttag. Allt detta slipper jag säger Claes.
Det blir stora mängder isoleringsmaterial
som ligger och väntar på montering.
Under väntan antar den, liksom trä-
virket, rätt fuktkvot.
Lite tråkigt om det skulle börja regna?
Fördelarna fler än nackdelarna
Claes menar att fördelarna med ett energihus överträffar nackdelarna.
-Huset är enkelt att bygga, man slipper orosmoment som att oljepanna eller bergvärmepumpen ska rasa. Man slipper element och radiatorer och kan designa och möblera rummen på annat sätt än annars. Det blir bättre inomhusklimat då byggtekniken medför att risken för drag och kallras blir minimal. Huset blir mycket väl ljudisolerat.
En nackdel är att det är mycket viktigt att bygget planeras omsorgsfullt innan byggstart.
-Det gäller att tänka till ordentligt och ta hjälp av fackkunniga innan bygget påbörjas, det finns fällor som är lätta att hamna i om man inte tänker sej för säger Claes. Jag har fått en del tips och råd från IVL Svenska Miljöinstitutet, dessutom har jag kolleger i samma bransch.
Men när allt kommit på ritbordet och planeringen är gjord är det lätt att bygga huset, och det ser jag som en klar fördel.
Investeringen för att bygga huset hamnar på nästan detsamma som för ett normalhus säger Claes.
-Isoleringen kostar betydligt mer än i ett vanligt hus, men jag slipper konventionellt värmesystem, jag behöver inte ta in hantverkare i samma mån så för mej landar slutpriset på att bli en extrakostnad på ca 5 procent jämfört mot ett vanligt hus. Det finns exempel på 10 procent då man valt extra värmekälla eller något annat komforttillägg.
-Och jag slipper ju tvångsanslutningen till fjärrvärmen tillägger han.
Visar upp huset under en tid
Claes Danielsson kommer under en tid att använda huset som ett visningshus innan kunden flyttar in.
-Många som ska bygga nytt har en liten tröskel att komma över när det gäller att bygga enligt nya koncept, det känns alltid bättre att få se ett färdigställt hus och få svar på frågor och funderingar. Den som är intresserad kan komma och titta på huset avslutar han.