Att bygga smart är inte bara att se till säkerhet och teknik. Under senare år har en byggnadsteknik dykt upp som påminner om 70-talens byggprojekt som tillslöts så till den grad att röta och mögel angrep efter en tid. Problemen är nu lösta och resultatet har blivit ett nytt koncept för effektivare energihantering och klimatsmart ekonomi.
Målsättningen med passivhus är att erhålla byggnader med god komfort och miljö till lägst möjliga driftskostnader.
Passivhus definieras som en byggnad för vilken termisk komfort kan erhållas genom uppvärmning av den tilluft som krävs för tillräcklig luftkvalitet - utan att använda återcirkulation av luft.
För att åstadkomma passivhus krävs inga nya tekniker eller material. I ett passivhus minimeras värmeförlusterna genom klimatskalet och genom ventilationen. Detta innebär ett mycket välisolerat och lufttätt klimatskal och mekanisk ventilation med effektiv värmeåtervinning. Kostnader för ett separat värmesystem kan då sparas in och istället användas till andra energibesparande åtgärder.
För att uppfylla passivhusprincipen finns funktionskrav som ger beställaren vägledning. Det mest centrala kravet är att effektbehovet för uppvärmning skall vara max 10-12 W/m²(boarea). Med ett så lågt effektbehov kan den normala luftmängden användas för distribution av värmen.
Passivhus har tysk bakgrund (passivhaus) och har blivit vägledande för mycket energieffektiva byggnader, här sker uppvärmningen via den energi som finns till hands i huset.
Passivhus fokuserar på att minska den externa energitillförseln genom att:
- Bygga extra isolerade väggar.
- Använda ventilation med hög återvinning av värme.
- Värmealstrande apparater och ljuskällor som återfinns i ett hushåll tar delvis över rollen som värmekälla.
- Alla som bor och verkar i hemmet fungerar som levande värmekällor då våra kroppar ständigt avger värme.
- Stora fönster mot söder tar in solljus under framförallt årets kalla månader och värmer upp huset inifrån, små fönster mot norr minskar värmeförlusten.
- Fönstren är särskilt energisnåla, med mer än dubbelt så bra energivärden som vanliga treglasfönster.
- Solinstrålning genom fönstren används för att värma husets ytor.
- Solceller - solfångare används för varmvatten.
- När inte solfångaren klarar energikraven för varmvattnet går det att välja komplement som pelletskamin, vedeldning eller värmepump.
Använd sunt förnuft
Husen är varken mer eller mindre komplicerade att bo i än vanliga hus. Självklart ställer ett hus utan värmesystem krav på beteendet hos de som bor i husen, men det mesta handlar om att använda sunt förnuft. Om det är kallt ute så korsdragsvädrar man inte. Om det är varmt och soligt fäller man ner persienner eller markiser framför söderfönstren.
Komfort
Man behöver inte göra avkall på komfort utan det går givetvis att installera exempelvis värmeslingor i en del rum. Om man använder solceller kan överskottsenergi användas till värmeslingor.
Elsystemet kan utrustas med intelligent teknik där belysning och uttag scenariestyrs för att minska kostnaderna för hushållsel till ett minimum.
Passivhaus anses vara en av de mest energieffektiva koncepten men det har saknats en tydlig kravspecifikation för svenska förhållanden. Under 2007 presenterades en specifikation för passivhus i Sverige som ett upphandlingsunderlag för byggherrar baserat på svenskt regelverk och vad som är praktiskt genomförbart i Svenskt klimat.
Stöd till energieffektiva byggnader
Det finns möjlighet att söka finansiellt stöd för extra aktiviteter kring passivhus från ett flertal olika stödprogram, både nationella och europeiska.
Intresset för energieffektivisering har ökat betydligt de senaste åren. Oavsett användningsområden diskuteras hur man kan erhålla samma funktion fast med betydlig lägre tillförd energi. Diskussionen finns även i bostadssektorn och omfattar minskning av energibehovet för elektriska apparater, varmvatten och uppvärmning. För alla tre funktioner finns tekniska möjligheter att minska energibehovet.
Kostnader
Byggkostnaderna beräknas vara normala men kan variera beroende på geografiska förutsättningar. De extra insatserna i ytterligare tätning och isolering, anpassning till passiv solvärme samt värmeåtervinningen i ventilationen finansieras genom insparade kostnader för uppvärmningssystemet samt lägre energikostnader.
Enligt beräkningar går det åt en fjärdedel så mycket energi per år i ett passivhus som i en normalvilla.
Värmeväxlare, värmesystem och mer isolering och energiglas i fönstren kostar ungefär 100 000 kronor mer än för en normalvilla och då är inte värmesystemet i normalvillan inräknat. De som byggt passivhus brukar ange en extrakostnad på 5-10 % jämfört mot ett standardbygge, i några fall ännu lägre.
Räkna med att investeringen betalar sej på ca 7 - 8 år. Om energipriserna fortsätter utvecklas som de gjort under senare år kan det gå ännu snabbare.
Passivhus-konceptet allt vanligare
Att tillvarata passivt tillförd energi istället för att aktivt distribuera energi via t ex radiatorer är ett koncept som blir allt vanligare i Europa. I Tyskland har det byggts tusentals Passivhus. I Sverige är det mest berömda exemplet de sk Lindåshusen söder om Göteborg. I dessa radhus finns bara en liten extra värmekälla för uppvärmning. Den installerade effekten är mindre än 10W/m2 vilket också är den nuvarande definitionen på Passivhus-konstruktion i Sverige.
För att kunna klara uppvärmning med hjälp av passiva värmekällor måste man minimera allt värmeläckage från bostaden. I Lindåshusen minimeras värmeläckaget genom en speciellt välisolerad byggkonstruktion. Fönster och dörrar är också de maximalt isolerande och till sist återvinns nästan all värme i det effektiva ventilationssystemet.
Energideklarationer
En annan intressant drivkraft på marknaden är de obligatoriska energideklarationerna för byggnader i Sverige. Detta initiativ syftar till att synliggöra energianvändningen i olika byggnader och att visa på möjligheter till att göra dem energieffektivare.
Energideklarationer kan komma att bli ett instrument för att överskådligt visa energiprestanda hos lokaler i olika kommuner.
Marknadstrender
Det finns två trender i marknadsöversikten, en trend som är tydlig och en trend som mer kommit fram under diskussion med aktörer på marknaden. Den tydliga trenden är att intresset ökar och att fler byggherrar undersöker möjligheterna att handla upp energieffektiva byggnader. Den andra trenden är att flera aktörer har gjort studiebesök i Tyskland och insett att där finns kompetens och betydligt längre erfarenhet av att bygga framförallt passivhus. Om man upphandlingsunderlaget ställer högre krav kring energieffektivitet finns är det snart ett faktum att kontraktet kommer tilldelas ett tyskt företag. Alternativt är att entreprenörerna själva förbättrar sin kompetens genom utbildning